Alexanders liv

Med risk att härma Malin (hoppas på förlåtelse om jag länkar) så har jag tänkt en del på hur det blir nu när vi får ett barn till. Under de nio månader jag har varit hemma med Alexander har jag inte gjort några "barnaktiviteter". Jag har inte gått på babysim, inte på kyrkis, vi har inte fikat en enda gång med de andra mammorna och vi har varit på öppna förskolan en gång. Nu är jag medveten om att de grejerna mest är för min skull, men ändå. Ibland tycker jag synd om Alexander som aldrig får träffa andra barn.

En stor anledning till detta tror jag är att jag inte har körkort. MEN, när nästa barn kommer har jag antagligen det, och hur blir det då? Jag skulle gärna gå och fika, hitta på någonting med andra mammor som är hemma. Det är bara så svårt när man inte känner någon. Det är svårt att ta sig in i ett så sammansvetsat gäng som de andra verkar vara. Jag skulle kunna bjuda hem någon, men det känns så fel när vi inte känner varandra. Det enda vi har gemensamt är ju barnen.

Vi har gått på föräldragruppen en gång i månaden, jag har längtat dit och sett fram emot varenda gång. Jag har flera gånger tänkt föreslå att vi kan träffas utanför BVC, men det känns så.. konstigt. Pinsamt, tänk om de inte alls vill umgås med mig och Alexander? Det är ju aldrig någon som har frågat mig om vi ska hitta på något, så då känns det konstigt att fråga dem. (Vilket egentligen är rätt löljligt, de kanske känner precis samma sak).

Att det ska vara så svårt att skaffa vänner när man är vuxen, när man var liten var det bara att fråga "vill du bli min kompis"


Nåväl, nu är det slut på funderingar, dags att gå upp och lägga sig hos grabbarna. Hoppas bara jag inte sitter här när lillan är 9 månader och grämer mig igen...

Idag har vi varit och tittat på bil, av de 600 som fanns hos bilhandlaren gillade vi en och den kostade 415000. Ja inte riktigt vår prisklass, om man nu inte kan förskott på arvet? *blink blink* :) Den bilen var å andra sidan PRECIS det vi letat efter. Surt sa räven.

Alexander har äntligen fått skor, jag köpte ett par i lördags när vi var på skopunkten. Tyvärr var de helt världelösa, så i förrgår när syrran och jag var i Kosta fick det bli ett par till. Lite dyrare, men mycket bättre!

Här är de gamla skorna, snygga men inte bra!


Mormor köpte en paraplyvagn som hon kan ha hemma när Alexander kommer på besök


I lördagskväll var vi förresten ute o plockade svamp. Titta vad mycket vi hittade!

Sitter med kontoutdragen och förstår inte hur vi kan lägga så mycket pengar på mat.
Vi fick ju en rejäl chock när vi i början på juni kollade igenom våra kostnader och insåg att vi la nästan en månadslön i mataffären. Började verkligen tänka på vad/när/hur vi handlar, men denna månaden var nästan lika illa.

Nu blir det till att spara kvittona och föra dagbok på det vi handlar och det vi slänger, allt för att se vart våra pengar tar vägen.

Idag firar vi Alexanders niomånaders-dag!

Pappagrisen sover sött


Vi leker tittut

Min lilla mage i vecka 25


När Alexander låg därinne såg den ut såhär i v 25.


Inte så stor skillnad va?

Idag när vi ätit lunch gick vi till dagiset och använde deras lekpark. Vi gungade, grävde i sandlådan och hälsade på hönsen. Alexander hade superkul och blev ledsen när det var dags att gå hem. Väl hemma blev det ett bad, för vi var fulla med sand båda två (dock hade nog Alexander mest i magen). Vi badade båda två samtidigt uppe i badkaret. Alexander tyckte det var lite konstigt, de första tio minuterna satt han mest och tittade på mig och undrade vad tusan jag gjorde  i hans "badbalja"











Upptäckte även att det är dags att köpa skor till honom.

Efter mycket tjat är det väl dags att jag lägger ut lite bilder så ni får se hur Alexanders rum blev efter ommålningen.

Dåliga före bilder, men så här såg det ut på ett ungefär innan (bilderna är tagna i december)




Och så här ser det ut efteråt


(skarpögda kan se att det ligger någon i sängen)


Där vaggan står ska hans spjälsäng stå när det är dags för inflyttning. Det ska även upp en lampa på den lilla väggen bredvid dörren till klädkammaren


Bokhyllan är verkligen kanon. Det ryms mycket leksaker och det är lätt att plocka iordning när det är dags att gå ner.


Nu återstår bara att se när det är dags för inflyttning. För tillfället försöker vi vänja honom vid rummet lite i taget, så på morgonen när vi vaknar går vi in här. så får Alexander leka medan jag ligger i sängen (som även ska fungera som extrasäng åt moster). Oftast kryper Alexander upp till mig efter en stund, så sover vi förmiddagsluren här tillsammans.

Alexander har varit på sitt första besök hos frisören. Frisören var mormor och salongen vårt kök.
Det gick bra, fast vi fick muta honom med en riskaka för att han skulle sitta någorlunda still.





När han sedan var klar var han så här glad!


Denna grimasen blir vi aldrig av med. Han ser helt sjuk ut. Men ändå söt på nåt vis!


Igår var det dags för ännu en tur i svampskogen. Alexander satt nöjt i åkstolen och tuggade på en kotte nästan hela tiden. Vi hittade lite svamp och så stötte vi på tre lite mystiska saker i skogen...

Någon hade glömt sina löständer bland granarna...
'

Sen såg vi två gröna igelkottar. (Nej, jag är inte helt trög. Men visst påminner mossan lite om igelkottar?)


Till sist stötte vi på det här. Kanske lite svårt att tyda på bilden, men det är en upptrampad stig runt hela stenen, det är någon som har jagat något runt runt runt i vad som måste vara flera timmar/dagar. När vi kom närmre såg vi klövspår, så vår gissning är att det varit vildsvinsungar i farten :)

Berätta att vi igår gjorde en liten utflykt till Karlskrona, dock utan kamera.
Vi började dagen på marinmuséet (Alexander tyckte vi var skittråkiga) för att sedan äta lunch med Helen på Åhléns. Sen gjorde vi stan innan det var dags för mathandling på Maxi.
Jag hittade kanonfina jeans till Alexander, han har ju korta och ganska smala ben så det är svårt att hitta byxor som sitter bra, men dessa kunde man vika upp och var dessutom av "stuprörsmodell", kanonfina!

Ibland får Alexander äta efterrätten själv.


Vad passar då bättre än ett bad efteråt?
(som ni ser har marodören Alexander tagit sönder handtaget till ugnen)


Härlig stil i baljan


Nu har vi äntligen fått tummen ur och satt upp grindar till trappen och entrédörren.
Pappa Victor in action


Alexander måste givetvis vara med och kontrollera konstruktionen.


Och vid middagen igår lekte vi tittut. En mycket populär lek som Alexander numera kan leka själv

Titt...


Ut!

Känner att det kanske är dags att nämna någonting om den växande magen då det är många som undrar varför jag inte skriver om det här. Egentligen vet jag inte, mer än att denna graviditeten är så olik den förra. Då var allt så nytt, så spännande men nu flyter dagarna på i samma takt som magen växer och jag har inte direkt tiden att tänka på det allt för mycket.

Jag går iallafall in i vecka 24 på fredag, jag har avklarat de första 160 dagarna och har 120 kvar. Jag har än så länge inte gått upp så mycket i vikt, ungefär 3 kilo. Samma tid förra gången hade jag gått upp 9. Mitt mål har hela tiden varit att inte gå upp mer än 10 kilo, alltså 7 till, men det är långt kvar och mycket kan hända.
Om två veckor är det dags för andra besöket hos barnmorskan, då ska vi mäta magen och lyssna på hjärtljud och allt det där.

Vi pratar mycket om förlossningen här hemma, då den förra inte alls blev som jag tänkt. Jag hade inte något drömscenario sist utan ställde in mig på att det skulle ta SKITlång tid och göra SKITont. Det gjorde både ondare och tog längre tid. Egentligen kanske inte min förlossning var så traumatisk i andras ögon, men i mina var den det och det har gjort att jag känt stor oro inför denna. Jag har varit på Aurora-samtal i Växjö (samtal för förlossningsrädda) och jag ska dit en gång till i september och tillsammans med barnmorskan skriva en ordentligt förlossningsplan med mina tankar och önskemål. Barnmorskan lovade även mig att om de märker att förlossningen blir på samma sätt som den förra, beslutar de om snitt tidigare än förra gången. (Beslutet om snitt kom då efter 28 timmars värkar)
Jag och Victor har pratat om hur vi vill ha det, och jag har så mycket jag vill göra annorlunda denna gången. Äta och dricka bättre, lyssna mer på barnmorskorna, ANDAS mer (vi hade övat dom här profylaxövningarna hemma, men när det väl var dags låg jag mest och höll andan, vilket gjorde att jag hade ondare än jag egentligen behövde), ja det mesta egentligen. Det kommer göra ont denna gången också, det förstår jag ju, men jag kan ju hjälpa min kropp istället för att motarbeta den.

Vi har inte köpt någonting till bebisen, förutom en liten body jag köpte när vi varit på UL. Det mesta har vi ju här hemma och det vi behöver (vagn och spjälsäng) kommer vi köpa lite längre fram i höst. Dessutom känns det roligare att handla när hon har kommit.

Och just det, ja vi tror att det är en tjej, men det gjorde vi sist också och då hade vi fel. Så vi kallar henne för lillasyster ända tills hon tittar ut, är det då en pojk blir det lillebror :)

(Och ja just det, namn har vi bestämt men det får vara hemligt än så länge)

De hade en tävling på alltombarn.se, där man skulle skicka in glassbilder. De 10 bästa fick varsin bok. Jag slängde iväg ett mail med bilden när Alexander äter sin första glass. Hörde ingenting men idag när jag gick in på sidan fick jag se att de hade korat vinnarna. Gissa om jag är stolt :)

Vårt vinnarbidrag hittar du här (klicka så kommer länken upp i ett nytt fönster)

Igår åkte vi till Kristianopel för att titta på traktorrace, kompisen Tobias körde och vi agerade hejarklack.
Riktigt härligt väder, mycket folk och många traktorer, kan det blir bättre? :)









Det blir inte mer idag, håller på o tvättar för ett helt kompani samtidigt som jag försöker måla grindarna och underhålla Alexander. På återseende!

Jag hänger mycket på familjeliv, en sida för alla mammor och pappor och såklart även de utan barn. Där kan man diskutera med andra människor, lägga upp bilder på familjen, skriva i gästböcker, kolla graviditetskalender och mycket mycket mer. Mest tid spenderar jag i forumet, där man kan få svar på allt! Dock har trådarna en tendens att urarta till någon slags tävling om vem som är den bästa mamman och alla som inte gör si eller så blir påhoppade och hotade med socialen. Jag har själv blivit kallad världens sämsta mamma i en tråd. Vad tråden handlade om minns jag inte, men det skulle inte förvåna mig om frågan trådstartaren ville ha svar på var "hur ofta badar ni era barn" och så slutade det med att folk diskuterade om de gick på toaletten när deras spädbarn var vakna. Jo nu är jag nästan säker på det, för när jag berättade att jag visst gick på toaletten om Alexander är vaken (och får stanna utanför, jag kan inte prestera särskilt bra när jag har någon i knät, tro mig jag har försökt någon gång när han varit riktigt gnällig och skrikit så fort han varit en millimeter ifrån mig) blev det sånt liv på en del "jag kan inte vara utan mina barn"mammor. Någon berättade att hon hade sin son i sjal även när hon var på toa, för tänk om han slutar andas där ute medan hon sitter och bajsar. Då påpekade jag att det var större risk att han skulle sluta andas av ångorna och där någonstans blev jag korad till världens sämsta mamma. Men det var inte det jag ville komma till.
I de flesta trådar diskuteras det pappans roll i familjelivet. Om man låter honom sköta badet, läggningen och allt det där. Hur mycket släpper ni in honom? Hur mycket kan man våga lita på honom? Och så börjar det där eviga tjatet om att mamman är viktigast för sina barn, att mamman och barnet har en speciell relation i början eftersom mamman har maten och mamman spenderar mest tid med barnet den första tiden.
Jag brukar fundera mycket när jag läst såna här påståenden. Är mamman verkligen viktigare än pappan? Jag tror faktiskt inte det. Kanske har det att göra med att jag bara ammade i sex veckor, att victor sedan matade precis lika mycket som jag.
I vår familj är det pappan som är mamman och tvärtom. Det är när jag är hemma med Alexander som alla hyss begås, helt enkelt därför att jag låter honom leka själv, utforska husets alla vinklar och vrån. (Under tiden jag har skrivit har Alexander hällt ut 50 liter blomjord i vardagsrummet, ätit upp en bit av en blomma och rivit ut våra böcker ur bokhyllan)
Nu menar jag inte att Victor inte låter honom vara ifred, men han är lite bättre på att "vaka" över honom än vad jag är.
Men det var inte det jag ville komma till heller.
Det jag ville komma till var att Alexander aldrig varit mammig. Däremot pappig.
Häromdagen när Victor stack iväg och tränade blev Alexander jätteledsen och grät. När Victor är på jobbet pratar Alexander jättemycket om sin "papapapapapa" (om han förstår vad han säger är vi inte riktigt säkra på än). Igår stod han vid ytterdörren och sa "pappa" tjugo gånger i rad. På kvällen satt vi i soffan och åt, hela familjen, och när Victor reste sig för att gå och duscha skrek och grät Alexander mer än någonsin. Han tittade ut mot köket och sträckte med armarna. Tills Victor kom tillbaka igen, då blev han lugn.

Jag får alltså bara acceptera att jag är nummer två.

Idag säger vi grattis till Alexanders moster Helena som fyller 25 år!

Då var vi tillbaka till vardagen igen, pappa Victor jobbar om dagarna och Alexander och jag försöker fördriva tiden här hemma. Igår var vi i Emmaboda och köpte spånskivor som vi ska göra "grindar" av. Alexander ger sig ut på egna äventyr allt oftare, idag var han halvvägs upp för trappen innan jag lyckades stoppa honom. (Jag var på toaletten och han lekte fint i sitt rum, trodde jag).
Sömnen krånglar fortfarande, han kommer inte riktigt till ro och vaknar flera gånger om nätterna, vilket medför en mycket trött mamma och pappa om dagarna. Vi hoppas att detta är en fas som ska gås igenom och att det snart blir som vanligt igen.
Annars händer inte så mycket, livet lunkar på i sakta fart och ja, det är lugnt och skönt helt enkelt!

Nu ska jag passa på att dammsuga medan Alexander sover middag.

Borta bra men hemma bäst, GUD vad härligt vi har haft det men det är nog snäppet härligare att vara hemma igen!

Vi började "semestern" med att packa bilen i måndags eftermiddag och åkte sedan ner till Ön. Det var supervarmt och då vår AC inte fungerar var det nästan ännu varmare i bilen. Sedan installerade vi oss i friggeboden där Alexander och jag skulle bo tills det var dags att åka hem.
Första natten var stökig, andra natten stökigare och tredje natten var nog ännu värre. Jag ger en stor eloge till alla ensamstående småbarnsföräldrar som är ensamma med sina barn varje natt, utan avlastning. Jag höll på att bli tokig! Det kändes inte riktigt som att Alexander var sig själv, han brukar inte gnälla, vakna på nätterna och vilja äta. Det tog säkert en timme att få honom att sova efter mycket svett, skrik och tårar.
För att sammanfatta veckan kort istället för att (som jag brukar) skriva en novell för varje dag kan jag berätta att vi:

På tisdagen slappade vi i skuggan (och då det varit SÅ varmt har Alexander även badat i baljan varje förmiddag) och sedan åkte vi in till Karlskrona för att shoppa och hälsa på Helen.
På onsdagen var Alexander och morfar själva på Sturkö medan jag och mina systrar var inne i Karlskrona och handlade inför storMoster Helenas 25-årsfest. På eftermiddagen gick vi ner och badade lite i havet, Alexanders första dopp i havet någonsin. På kvällen kändes han lite varm och mycket riktigt, 39.6 i feber. Inte roligt alls med feber i denna värmen!
På torsdagen sov en sjuk och febrig Alexander bort hela förmiddagen och halva eftermiddagen. Då passade jag och Karin på att gå ner till bryggan och sola o bada. På eftermiddagen tog vi båten en sväng, det var spännande ett tag tyckte lilleman, tills febern gjorde sig påmind och han somnade i min famn. På kvällen var han lite piggare och vi bestämde oss för att åka in till Karlskrona för att äta middag.
På fredagen hade Alexanders första tand tittat upp! Gissa om mamma blev stolt! Vi firade med ett obligatoriskt förmiddagsbad i hettan. Sen kom pappa Victor ner när han slutat jobba. Då fick Alexander vara kvar på Sturkö med de andra medan vi stack in till stan en sväng för att handla lite. Vi kollade även på spånskivor som vi har tänkt göra grindar av.
I lördags var det mycket stök och bök inför kalaset som skulle vara på kvällen. Vi lagade mat, städade och dukade och Alexander var snäll och hittade inte på allt för mycket bus. Sedan blev det mer bad och sol innan gästerna dök upp.
Idag har vi mest städat och plockat ihop alla våra saker inför hemresan.

bilder kommer i del två