Alexanders liv

...vi hjälpte ju Johan med höet också häromdan.

grabbarna sliter

Alexander (som har pappas tröja som provisoriskt solskydd på huvudet) försöker klättra in i traktorn. 3 timmar med Johan i den räckte tydligen inte...

Vad menar du med att jag inte får mamma?

Eleonora sov en stor del av dagen

Victor och jag sliter med räfsorna

Framåt kvällen tyckte Alexander inte det var så kul längre, så han lekte med katten istället!

Och så fick han sitta i bagaget på Johans Volvo. DET var roligt!

Här kommer lite bilder från barnens gård och vår båttur i skärgården!

Alexander kör traktor

I hoppborgen!



Åker kana


Hoppar studsmatta


Letar efter grisarna!


Klappar killingarna hos getterna


Gräver med grävmaskinen!


här åker vi vattenrutschkana!


Sen tog vi igen oss i solen innan det var dags för lunch och hemfärd!



På onsdagen var det dags för årets premiärtur med båten. Vi älskade det lika mycket Alexander och jag!

Så, nu kommer bilderna!

Söta lillfian trivs i gungan!

Alexander hängde med när grabbarna skulle skjuta lerduvor häromdagen. Efter det säger han "panga" jämt!

Som jag tidigare berättat åkte jag och barnen till Sturkö ett par dagar. Alexander packade ner det viktiga (skottkärran, gräsklipparen och sina tre favorittraktorer)

Alexander trivs verkligen på Sturkö. Här kan man få gå och strosa lite som man vill...

Vattenmelon mamma?

Alexander "målar" friggeboden

Eleonora utforskar gräsmattan (som hon inte verkar tåla).

Här har vi tjejen som kan le med hela ansiktet!

Snillen spekulerar!

(del två och tre med Barnens-gård, båttur och hökörning kommer strax)

"En svensk ko mjölkar mellan 10 och 45 liter om dagen. Men ett par månader innan hon ska få en kalv "går hon i sin" och mjölkar ingenting. Det tar ca fem minuter att mjölka en ko med mjölkmaskin"

Victor och jag har en bok som heter "3000 otroliga fakta om Sverige". Ja ni kan ju räkna ut vad det står i den ;)
Dagens onödiga otroliga fakta är:


10-15 % av alla svenska ungdomar föredrar att sms:a varandra istället för att prata - även om de sitter bredvid varandra.

Sjukt. Helt sjukt...

3 av kusinerna njuter av maten när faster Hanna fyllde år härom veckan!

Karin (inte moster) och Alexander gömmer sig i vassen på nationaldagen!

Kusinen Olle fyllde ett och fick en superfin traktor!

det blev nästan slagsmål om den!

Eleonora var tvungen att kolla in konstruktionen.

Olle blåser ut ljuset

Häromdagen lämnade dom här två tokarna barnen hemma och begav sig på fisketur med goda vänner.

Jag behöver väl knappast berätta vem som fick flest fiskar? :) Jag får alltid napp, jag tror jag skulle kunna fiska utan mask på kroken. Märkligaste fångsten delas nog av mig och Victor - Victor fick en mussla (en gigantisk) med kastspö och jag fick en gädda (som jag dock inte fick upp då metreven gick av) med metspö!

Dagen efter åkte vi till Sturkö. Eleonora njöt av ledigheten på sitt eget lilla vis!

Alexander har fått en superfin skottkärra av sin farfar. Den fick såklart följa med till Sturkö :)


Eleonora hjälpte morfar att plantera blommor


Och självklart var hon tvungen att smaka på jorden


Sen fick Alexander spika lite


och cykla...


Eleonora och moster busade i sängen


Framåt kvällen satt vi på verandan till friggeboden och bara njöt


Hela familjen Karlsson/Lindström


Här ser det inte ut som han gjort något han inte får va?


Men om ni tittar noga i det vänstra hörnet på osten, så ser ni att det varit en liten mus där ;)


Alexander älskar potatismos! Så till den grad att han inte kan vänta tills det serveras


Och inte duger det med att få det på en tallrik!

Vi tycks aldrig få vara friska!
Sen vi hördes av sist har Eleonora haft en släng av någon influensaskit och jag har varit inne på akuten tre gånger för gallstensanfall. Både igår natt och nu inatt har vi fått åka in till Kalmar. Nu har jag åtminstonde fått med mig starka mediciner hem så jag kan häva anfallen själv i väntan på operation.

Annars är det lugnt, Eleonora är som förbytt! Hon är numera en glad bebis. Det tycker jag vi förtjänar efter alla dessa månader av skrik. Vi har fått en remiss in till Kalmar där vi ska gå igenom en ordentlig utredning om hennes allergi. Vi tycker ändå det börjar bli lättare, vi får in nya rutiner och livet rullar på. Men visst är det en stor omställning - vi måste nu dammsuga i köket varje gång vi ätit eller lagat mat, torka ur micron när vi tinat något med mjölk och så har vi blivit extremt nogranna med hygienen. Allt för att hon inte ska behöva få i sig något hon inte tål.

Jag gör väl som i vanlig ordning, slänger upp massor med bilder i ett nytt inlägg! Se och njut!

Anledningarna till att bloggen inte uppdateras så ofta längre är många.
Dels har jag inte varit duktig med kameran, dels finns inte tiden längre men den största anledningen är att jag inte vet vad jag ska skriva.

Bloggen har ju hela tiden varit en slags "fotobok" med massor med bilder och lite text. Ibland har min skrivlust kommit över mig och jag har lagt ut något långt trist genomtänkt inlägg utan några bilder alls.

När kameran ligger orörd så vet jag inte om jag ska gå in och uppdatera, jag vet inte om ni vill läsa?
När allt känns hopplöst och jag bara vill gråta vet jag inte om jag ska skriva det. Eller som häromdan, när både Victor och jag satt helt förtvivlat ledsna ute på trappen med två små barn som bara skrek och skrek (vi sa helt seriöst att någon måste ju vilja adoptera två barn även om dom är som våra. Såklart vi inte menade det men just då kändes det så). Ska jag skriva det eller ska jag strunta i det?

Men nu känner jag så här. Det händer så mycket i vår familj med sjukdomar och allergier och jobbsök och bilproblem och allt. Det är ju det jag vill skriva om, hur det är på riktigt. Det är inte alltid rosenrött och skimrande, även om jag kanske framställer det så ibland.

Det viktigaste är att Victor och jag varje kväll när vi går och lägger oss känner lycka (och inte oro) över vår familj och våra barn. Det får jag inte heller glömma att skriva

Så äre.