15/7 Uppdatering om lillasyster.

Känner att det kanske är dags att nämna någonting om den växande magen då det är många som undrar varför jag inte skriver om det här. Egentligen vet jag inte, mer än att denna graviditeten är så olik den förra. Då var allt så nytt, så spännande men nu flyter dagarna på i samma takt som magen växer och jag har inte direkt tiden att tänka på det allt för mycket.

Jag går iallafall in i vecka 24 på fredag, jag har avklarat de första 160 dagarna och har 120 kvar. Jag har än så länge inte gått upp så mycket i vikt, ungefär 3 kilo. Samma tid förra gången hade jag gått upp 9. Mitt mål har hela tiden varit att inte gå upp mer än 10 kilo, alltså 7 till, men det är långt kvar och mycket kan hända.
Om två veckor är det dags för andra besöket hos barnmorskan, då ska vi mäta magen och lyssna på hjärtljud och allt det där.

Vi pratar mycket om förlossningen här hemma, då den förra inte alls blev som jag tänkt. Jag hade inte något drömscenario sist utan ställde in mig på att det skulle ta SKITlång tid och göra SKITont. Det gjorde både ondare och tog längre tid. Egentligen kanske inte min förlossning var så traumatisk i andras ögon, men i mina var den det och det har gjort att jag känt stor oro inför denna. Jag har varit på Aurora-samtal i Växjö (samtal för förlossningsrädda) och jag ska dit en gång till i september och tillsammans med barnmorskan skriva en ordentligt förlossningsplan med mina tankar och önskemål. Barnmorskan lovade även mig att om de märker att förlossningen blir på samma sätt som den förra, beslutar de om snitt tidigare än förra gången. (Beslutet om snitt kom då efter 28 timmars värkar)
Jag och Victor har pratat om hur vi vill ha det, och jag har så mycket jag vill göra annorlunda denna gången. Äta och dricka bättre, lyssna mer på barnmorskorna, ANDAS mer (vi hade övat dom här profylaxövningarna hemma, men när det väl var dags låg jag mest och höll andan, vilket gjorde att jag hade ondare än jag egentligen behövde), ja det mesta egentligen. Det kommer göra ont denna gången också, det förstår jag ju, men jag kan ju hjälpa min kropp istället för att motarbeta den.

Vi har inte köpt någonting till bebisen, förutom en liten body jag köpte när vi varit på UL. Det mesta har vi ju här hemma och det vi behöver (vagn och spjälsäng) kommer vi köpa lite längre fram i höst. Dessutom känns det roligare att handla när hon har kommit.

Och just det, ja vi tror att det är en tjej, men det gjorde vi sist också och då hade vi fel. Så vi kallar henne för lillasyster ända tills hon tittar ut, är det då en pojk blir det lillebror :)

(Och ja just det, namn har vi bestämt men det får vara hemligt än så länge)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0