Alexander har börjat på den stora avdelningen på dagis. Ungefär samtidigt slutade han med blöja!
Vi har även varit och kollat hans syn. Han ska få glasögon! Vi har misstänkt ett tag att han ser dåligt och nu fick vi det bekräftat av bvc. Vi har fått en tid till Kalmar där dom gör en ordentlig undersökning.
Han gjorde samtidigt en något tidig 3-års kontroll. 97 lång och 14.8 kilo, precis som det ska vara :) Talets gåva har han, det visste vi ju redan.
Eleonora är en typisk lillasyster. Hon är tidig både motoriskt och språkmässigt. Hon talar ofta i 3-ordsmeningar och har ett otroligt ordförråd (sen kanske inte alla förstår, riktigt än)
Hon hoppar jämfota, gärna ner för trappen, och upp går hon som en vuxen (alltså en fot på varje trappsteg). Hon klär på sig själv (det brukar bara vara strumporna som krånglar) och ska göra allt själv "Minna kan" brukar hon säga.
Våra barn är ju "pseudotvillingar" - och så här står det förklarat på föräldrastöd.se. Vi försöker faktiskt tänka på att inte behandla dom såhär:
Pojke - flicka
Det är tuffast för pojkar som åtföljs av en syster. Flickor utvecklas snabbare, lillasystern kommer att gå om storebrodern och utvecklas till familjens stora duktiga flicka - hon blir till och med en funktionell storasyster. Det är här problemet uppstår: föräldrarna fortsätter att ha förväntningar på pojken som storebror. Föräldrarna imponeras av och är stolta över den yngre dotterns framsteg och kan ibland till och med fälla kommentarer som: "Titta så duktig din lillasyster är!" eller "Du som är äldre borde väl också klara av att...". Jämförelsen väcker känslor av skam hos storebrodern och ka ge dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Storebrodern kanske lever hela sitt liv med en känsla av att han borde klara av mer än vad han har förutsättningar för. Hos lillasystern kan detta väcka ett intuitivt behov av att skydda och ta hand om sin svaga lilla storebror och båda kan bli väldigt beroende av varandra.
