Alexanders liv

Jag skulle vilja skriva att jag skulle ge en massa kärlek till mina nära och kära, men nu ska vi vara realistiska.

Lets face it, om det här vore min sista dag skulle jag antagligen springa runt i panik med nån slags dödsångest och be till Gud tusen gånger att det bara är ett skämt.

Men jag hoppas samtidigt att jag avslutar allt på ett fint sätt. Att jag säger alla de där sakerna jag velat säga länge, löser alla de där grälen och oförätterna som legat under ytan länge.

Är lugn och sansad (som om det skulle hända) och ser  till att alla får en ordentlig kram innan det är dags.


(Och just det, skulle nog vilja hoppa fallskärm en gång också, bara för att se hur det är)