4/10 Skrivk(r)amp!

För ett par år sen (ungefär i samma veva som Victor och jag träffades) bloggade jag ganska mycket. Min blogg var väldigt populär och faktiskt en av de mest lästa på den sajten jag var registrerad. Jag älskade det - uppmärksamheten, kommentarerna jag fick när jag skrivit något provocerande men framför allt lyckan jag kände efter varje gång jag läste igenom ett inlägg och kände "shit vad jag är bra".

Jag har alltid tyckt om att skriva och alltid skrivit mycket. När jag var liten skulle jag bli "sjunalist" men de planerna la jag på hyllan av någon anledning. Jag fortsatte att skriva ändå och minns med glädje alla uppsatser jag fått tillbaka med ett stort "MVG".

Sedan har något hänt. Jag fick barn en gång och så en gång till. De tog all min tid och det enda jag skrev var sms till Victor som inte innehöll djupare text än "nu har han äntligen bajsat" eller "han fick korv till middag idag igen".

Skrivlusten finns kvar men jag har glömt bort hur man gör. Jag kan inte ens skicka en offert på jobbet utan att fråga svärmor tusen gånger hur jag ska skriva eller hur jag ska formulera mig.

Jag kan ju egentligen, det vet jag - jag måste bara försöka gräva fram det någonstans.

Ja och nu låste det sig igen.. fortsättning följer (kanske)

 


Kommentarer
Postat av: Fru Bohman

Jaa du... du kan ju skiva iaf och jag kollar och läser när du skrivit.... Varför inte testa på journalist...

Hoppas att allt är bra

2010-10-04 @ 21:31:30
Postat av: Josse

Vet du vad?. Börja skriva och det löser sig! Bästa lösningen mot skrivkramp är att bara skriva skriva skriva. Skit i vad du skriver så länge det är något sen kommer det kännas som världens mest naturliga grej igen.

2010-10-05 @ 19:41:55
URL: http://josefinegunnarsson.carbonmade.com/
Postat av: Hejar på!!

Du får beräta vilken den andra bloggen var!! tycker det r intressant det du skriver!!! Kram

2010-10-30 @ 14:58:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0