Alexanders liv

Ja Alexander klarade hela 6 dagar på förskolan innan han blev sjuk. Vaknade redan klockan sex imorse av att han gnällde, när jag kom in var han väldigt törstig och när jag tog honom på pannan var han kokhet. 39.1 i feber och det fick bli en dag hemma. Eller två, man ska väl ha en feberfri dag hemma?

Kombinationen sjuk Alexander och gnällig Eleonora kanske inte är den bästa, så ikväll kommer jag somna gott.
Eleonora har haft skrikfest (ordet lånat av bäste Alex) mellan klockan åtta och halv tio (då jag fick nog och klädde på barn och gick ut med vagnen) sedan sov hon en timme och vid elva var det dags igen. När hon inte slutat och klockan blivit ett så drog jag återigen på henne kläderna och gick ut med vagnen. Alexander sov gott på övervåningen medan jag gick 51 varv runt bilen (vågar inte gå längre eftersom babyvakten bara räcker dit). Nu sover hon gott på altanen medan jag pustar ut.

Ikväll är det dags att göra köttbullar. Finns det något bättre än nystekta köttbullar med potatis och brunsås? Jag tror inte det...

Igår tog jag återigen upp min fotbollskarriär. Har saknat fotbollen något enormt men dragit ut på det hela tiden, så igår tog jag tag i det, ringde till tränaren och meddelade att jag skulle komma (då kunde jag nämligen inte backa ur). Efter ett extravarv med bilen runt E-boda city (var sjukt nära att köra hem) så var jag redo för träning. Det var så himla roligt (och så himla jobbigt). Gud vad jag har längtat!

Dock var mina fina skor aningen för små. Var kanske naiv som trodde att 36:orna jag köpte inför säsongen -07 skulle passa, då mina fötter svullnade 1.5 skostorlek under graviditerna. Eftersom vågen fortfarande står på +13 kilo borde jag ju räknat ut det. Men men...